Bra krejjer!

Vi hade en liten impulsiv fulsittning hos mig igår som naturligtvis urartade en aning. Två av gästerna kom aldrig till kåren utan fann sig tillrätta som ett S vid toaletten samt likt ett X vid duschen. K.O.
Ptja. Nya studenter.
Dom har en del att lära.

Väl på kåren fastnade jag i en diskussion med fem mediastudenter. Samtliga nollor... i dubbel bemärkelse. Det var en vild diskussion om ämnet lycka & pengar där det studsade tunga argument fram och tillbaka. 

Jag sa att jag trodde att livet gick ut på att skratta så mycket som möjligt då skratt för mig är ett bevis på lycka. Men för att kunna göra så många roliga grejjer som möjligt så behövs det pengar och för mig är pengar ett bevis på framgångsrikedom. I min värld hänger framgångsrikedom nära ihop med lycka då jag exempelvis blir lycklig av att få VG på mina prov.
Dom sa att dom tyckte att dom ville fotografera saker och förmedla ett budskap, men för det behövde man "tyvärr pengar". Då sa jag att jag tyckte att man ska förtjäna sin lycka och då blev det ett jävla liv för dom tyckte att staten eller nåt skulle ge dom deras kameror och folk som bara var ute efter pengar dom var svin. Då kallade jag dom för kommunister... haha och sen spårade det ur :D

Jag kände segern. Man ska veta det, att när argumenten tar slut ersätts dom lätt med personangrepp. Dessutom gillar jag att bli attackerad för jag är en hejjare på att kontra mitt motstånd sönder och samman. Jag känner av sociala impulser, letar fram svagheter och sparkar på dom. Till slut fick jag den hära av deras alphabitch: "Ser vi verkligen så bra ut eller varför sitter du kvar här?"

Vid det laget hade mitt krökta segerleende transformerats till ett överlägset flin av renaste arrogans. Ha. Triumf! Om dom såg bra ut? En av dom såg max okej ut, men hon var det största puckot så hon blev fulare och fulare ju längre samtalat led. Om jag kunde höja bara mitt ena ögonbryn hade jag gjort det. Kan man lära sig sånt? Jag skulle vilja kunna det. Jag kan bara höja på båda samtidigt.

Jag tog mitt förnuft till fånga, drack den sista klunken från min öl, ställde flaskan på bordet och skred därifrån. Jag var sinnesbilden av lugn när jag gick därifrån. Men inuti var jag sjukt arg. Det är samma sak med kommunister. Det går inte att resonera med dom, man försöker ge sin syn på saken och plötsligt får man en sten i skallen.
 
Det enda man kan göra är att finna några jämlikar och ventilera sig. Jag fann ett gäng av mina ekonomnollor där jag orerade i en kvart och förklarade både det ena och det andra rörande mediastudenter som kanske inte alls var särskilt pk. Men skratten flödade och jag var åter en nöjd man.

Klockan 09:00 imorse vaknade jag av alarmet och utbrast ett "Fotbollsmatch! Bakispuls!" Meeeen, vi vann med 8-1 och jag dunkade in ett nickmål på hörna.

Bra krejjer.


En älgs öron blir lätt över trettio centimeter långa, och kan vinklas åt alla håll, helt oberoende av varandra.


Kommentarer
Postat av: Denize

Jag kan höja på ena ögonbrynet, ska jag lära dig :p ?!

Postat av: Pontus

Gärna det ;)

2009-10-21 @ 12:55:55
URL: http://pontmeisters.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback