Erika på besök!

Ja, häromhelgen dök Erika upp och gjorde en fredag-måndag-session i storhertigdömet Luxemburg!
 
Det blev ett vilt spektakel.
 
Den godaste sushin jag ätit i mitt liv har varit här i Luxemburg, på en restaurang som heter Aka. Det känns lite ironiskt med tanke på att Luxemburg inte har någo vattengräns och knappt någon sjö. Nåja. Ibland får man knuffa miljötänket åt sidan.
 
Vi kollade fotboll på ett av torgen där det var storbildsskärm. Man kanske kan gissa att ena laget som spelar är Spanien?
 
Erika hinkar bärs. En ovanlig syn...
 
Sen var vi på utflyktshumör och stack till Vianden i Luxemburg. En stad med å och slott. Och öh, skidlift? =/
 
Slott.
 
 
 
Därefter åkte vi in i Tyskland till Bernkastel-Kues intill Moselfloden. Där finns det vinodlingar och Apfelstrudel!
 
 
Sen åkte vi tillbaka till Luxemburg och gick bananas! Slutet gott, allting gott.
 

Back in business!

Morsning,
 
Så - till den lilla skaran av läsare jag faktiskt har; ursäkta min bloggarfrekvens - men nu har jag material för att fullständigt spruta in inlägg ett tag framöver! Jag tänkte börja med att slita fram de senaste tre vansinniga dagarna som bestod av en fullfjädrad trestegsraket a lá Antwerpen, Amsterdam och nationaldagsfirande i Luxemburg.
 
I fredags stack jag, Berra, Christian och Joachim iväg till Antwerpen efter jobbet varefter vi checkade in på De Keyser Hotel och gick ut på stan!
 
Eftersom vi är i på utflykt i kulturföreningens namn behövde vi naturligtvis testa lokala drycker. Kultur. mm. Ah. Ursäkta att bilden är sned, "blogg.se" kan inte vrida på den här. asch.
 
Kyrka i Antwerpen. Kultur. Smaskens.
 
Ett klassiskt så kallat "flagg-hus". Jag är inte säker på att Danmarks flagga hänger kvar där idag. Bara en gissning. Men vad vet jag?
 
Modern fotokonst, fångad av undertecknad. Jag kallar den; "Betongbryggans kyss af havet"
 
Öh. En staty. Belgisk finkultur när den är som bäst.
 
Christian tar en selfie tillsammans med en lokal Antwerpsbo.
 
Så, därefter följer inga fler bilder ifrån fredagen. Men man kan väl säga som så att vi åt en superbra anka och sen åkte vi mycket taxi (det gäller ju att se så mycket som möjligt förstår ni) och vi flanerade bland lite olika öl-hak. Vi drack bland annat karamell-öl, ni inser succén i det va? Det är lättare att "ta hand" om barnen om de får i sig en skvätt bärs och vad gillar barn mer förutom Tintin och snälla farbröder? Karameller!!! Iaf - därefter gick vi ut och prövade på det Antwerpiska nattlivet ordentligt. Vem skulle vinna, Svensk-Luxemburgska kulturföreningen vs Antwerpen? Easypeasy - vi förlorade stort. Det brukar bli så.
 
Nåväl - dagen efter satt vi oss i bilen för avfärd tillbaka mot Luxemburg - men ack och ve - Kulturföreningen hade kraft kvar! Vi bokade ett fyrabäddarsrum i Amsterdam och ställde in GPS:en på The Concert Hotel. ...och vipps! Så var vi i Amsterdam!
 
Flaggor i Amsterdam. Ser ni en dansk flagga? Nix - inte jag heller. Så tråkigt.
 
Kanal.
 
En till kanal.
 
Racer-Båt.
 
De visade sig ha rätt stark öl - här också! Men eftersom vi är fyra förnuftiga killar delade vi naturligtvis på den broderligt. Annars misstänker jag att man lätt kan drabbas av berusning. Det är inget kulturföreningen är så bra på.
 
Undertecknad, försöker luska ut vad den arga stenkillen siktar på egentligen.
 
Holländare visar sig ha en parkeringskultur som får Södertälje att verka som disciplinnämnden själv.
 
Eftersom jag var lite trött sedan dagen innan slog min mat & sovklocka till vid 2-snåret. De andra herrarna var ute desto längre i Amsterdams nattvimmel. Dock var schemat snarlikt från kvällen innan. Vi åkte mycket taxi, konsumerade mycket kultur - allt ifrån mat, öl och fina vyer. Amsterdam, mina damer och herrar - en mycket, mycket fin stad.
 
Dagen därefter, dvs igår - brummade vi hem till vårt storhertigdöme för att delta i firandet av självaste nationaldagen i Luxemburg. Bland annat vinkade vi till Hertigen, som - om jag kommer ihåg rätt - log, tittade oss i ögonen var och en av oss och vinkade tillbaka. Med det som startsignal brakade helvetet löst och vi firade på ordentligt!
 
Dagen till ära hade myndigheterna i Luxemburg hängt upp paraplyer. Ifall det skulle regna. Snällt.
 
DAS SCHWEDISCHE-LUXEMBURGER KULTURVEREINUNG! Christian, Nil, Berra, Elvström, Arnella (obs aspirant) samt Tim Honks.
 
Föreningen igen - dock via, vad jag gissar är Luxemburgs statstelevision.
 
Jag själv, med dubbelhaka, orakat ansikte och Nil's fantastiska Lux-keps!
 
Hux flux var det några utav kulturföreningens fruar (inte fru-status idag, men gissningsvis framöver dårå) som ville ta en bild med mig (det är så jag minns det iaf). Självklart ställer jag upp på det. Som en parantes i det hela är jag fruktansvärt imponerad över tjejen längst fram med hennes Gollum-imitation. Snyggt! ;)
 
Beskåda Berra! Igår kväll var kvällen när Berra rakade bort sin ena sida av mittbenan och målade naglarna blå. Vackert! ...och brudar - han är singel!
 
Det var den här helgen! Lovar mer frekvent uppdateringar om våra påhitt. Over n' out!
 
/P
 
 

Ute på äventyr!

God dag god dag!
 
Igår åkte jag på min första sjukdag i arbetslivet, feber och sånt där trams. Det här med att simma bröstsim i sitt egna svett i sängen blev jag riktigt duktig på framåt 05 på morgonen. Idag har jag nog ingen feber men diverse andra spännande symptom. Dock har jag oceaner av tid. Så! Här kommer ett litet referat från helgens bravader:
 
Då större delen av Svensk-Luxemburgska Kulturföreningen åkt på hälsoresa till Barcelona begav jag mig ut på äventyr i Luxemburg! Under lördagen tog jag mig norrut till gränsen mot Belgien där Luxemburgs högsta "berg" Kneiff skulle vara lokaliserat med sina ståtliga 560 m.ö.h. Vägen dit gick längs åkrar, vindkraftverk och småbyar. Då och då blev jag irriterad över att det var så vansinnigt bra vägar, nyasfalterat landsbyggdväg - inte ofta man ser i Sverige direkt. Dessutom när det är svenska och andra företag som finansierar detta. Men men, det är väl bara att rycka på axlarna åt det hela och gilla läget...
 
 
Kneiff visade sig inte vara en direkt turistmagnet, det fanns inga skyltar eller så, så jag hankade mig fram med google maps och var djupt inne bland åkrar och dylikt. Plötsligt stannade jag bilen för jag tyckte minsann att Kneiff borde vara här nånstans...
 
...och mycket riktigt! Här låg den, inte direkt något som någon uppmärksammat annat än med lite vit färg. Jag hade visserligen läst att det inte skulle vara något anmärkningsvärt, men det här var ju direkt löjligt.
 
Man behövde iaf inte direkt "kämpa" sig upp på "berget" då det bara var att hoppa ut bilen. Jahapp. Kneiff, check!
 
Därefter åkte jag till Clervaux, en lite mysig by som var ansatt av nazisterna under andra världskriget.
 
Fordonen ovan var väl Luxemburgs samlade militär på den tiden. Idag har man två pansarvagnar och ett flygplan. Härligt!
 
Här fanns naturligtvis diverse monument tillägnade USA; "Thanks to our Liberators" osv osv.
 
På lördagskvällen var det FA-cupfinal mellan Arsenal-Hull. ARSENAL VANN! 9 år tog det sen senast. Kul iaf! Riktigt kul!
 
 
På söndagen tog jag mig till Echternach, en liten by som har massa olika vandringsspår osv. Jag traskade runt 11,7 km, väldigt vackert!
 
Det var det!
 
Nu kommer min kompis Malle ner i helgen och hälsar på och det vore ju väldigt olyckligt om jag skulle vara sjuk då så jag försöker friska på bäst jag kan! Te och sömn, o yeah!
 
Herrå!
 

Besök hemifrån

Mors!
 
Förra veckans smått och gott summerat i bilderna nedan:
 
Nils jämrar sig efter att han tagit en tung position i Zambiska Kwacha som inte föll väl ut. Efter att ha svurit högt gled han ner i positionen på bilden som skulle kunna få vilken ergonom som helst att kräkas och så började han muttra tyst och nästan fnittra: "Das ist nicht mein Problem nach dem nächsten Freitag.... Herzlichen Glückwunsch Volkswagen he he he..."
 
 

...plötsligt vaknade bus-Nils till liv och det brukar betyda bekymmer. Ovan ser ni ett klassiskt spratt man kan råka ut för.

I övrigt bytte jag bil förra onsdagen, från den vintermörka till höger till den sommarljusa till vänster. Fräscht och härligt! Ah...
 
 
Sen flög min syster ner på besök, ni ser Lisa på bilden här. Strålande glad!
 
Det var ett litet event under fredagen och visst är det killen på bilden samma snubbe som står till vänster? Iaf så hade dom nån plojgrej för en klädbutik som sålde läderbyxor för ~3500 EUR. Kan vara bra att ha va...
 
Vi investerade i öl istället.
 
Under lördagen tog vi oss in i Tyskland via Moseldalen. Vi var på väg till Mainz för att kolla på säsongsavslutningen. Jag körde bil och fotade vingårdar...
 
...samtidigt som mitt bilsällskap tröttat på mig totalt. Ett sådär betyg till mig själv måste jag säga - jag brukar ju försöka vara rolig, det gick inte alls hem här nej. Asch...
 
Väl på plats i Mainz åkte vi förbi ett par "Keine Parkplätze beim Fussballspiel" och parkerade. Vi rykte i turistkortet. Det får man göra när man har Luxemburg-reggad bil. Arenan ligger för övrigt bokstavligen talat på en åker. Fantastiskt!
 
Det var superbra stämning. Mainz vann över Hamburg med 3-2 och säkrade europacupspel, roligt!
 
På kvällen glodde vi på Eurovision på tysk TV och hade ju läge att rösta på ordentligt. Tyvärr var vi oense eftersom jag ville rösta fram Island och Lisa mest ryckte på axlarna, så vi sket i och rösta. Drygt va?
 
 
På söndagen var det en visa-runt-stan där vi kollade läget. Smack smack smack.
...och så en belgisk våffla på det. SATAN vad gott :D
 
Helgen som kommer ska Svensk-Luxemburgska kulturföreningen ner till Barcelona på hälsoresa. Dock har jag valt att stanna kvar i storhertigdömet då det här är en så kallad "högriskresa" och det står i kulturföreningens stadgar att vi bland annat inte kan åka samma plan hela gänget osv osv. Tim, Nils, Jacob, Elvström och Christian är truppen som ska dit. Det återstår att se vilka som kommer hem. Jag håller tummarna för att det blir en trevlig SPA-weekend.

CL, Nakenbastu och Köln

God dag!
 
Jag har insett att det här blivit mer utav en veckobilddagbok än kvantitativ inläggssprutande blogg och det trivs jag rätt bra med.
 
I tisdags släpade sig kulturföreningen till svenskpuben och kollade Chelsea-Atletico Bilbao. Tyvärr var det så smockat med folk där så vi tog ståplats utanför och kollade in genom glasrutan. En klassisker. Nedan ser ni en riktigt inbiten Nils.
 
 
I torsdags beslöt vi oss för att åka till gränsen mot Frankrike där det enligt Elvström skulle finnas "varma källor", detta visade sig vara ett spa där allt var jättekonstigt. Man fick välja mellan att byta om i ett herromklädningsrum, damomklädningsrum eller mixat omklädningsrum. Eftersom ingen av oss har något att skryta med gick vi med bestämda steg till herromklädningsrummet. Det fanns lite delade inomhus- och utomhuspooler som vi plaskade runt i och det var rätt trevligt. Vad som dock var konstigt var att det då och då dök upp nakna människor. Olyckligtvis är det sällan de mest vackra människorna som plötsligt bestämmer sig för att: "ja, jo, jag slänger av bikini/badbyxor, det känns som en bra idé!!!" utan de är ju verkligen förlorade "ingen-bryr-sig-ändå-om-hur-jag-ser-ut"-människor med förkärlek för behåring som utgör majoriteten av dessa klädkastare. huuu....
 
Innan vi kom dit var vi rätt sugna på att basta efter att ha kikat på "bastu-menyn". Tyvärr var det bara naket och blandbastu som gällde och alla bastu-rum var smockfulla. Dvs, alla hade hudkontakt med alla. Såe... nä. Vi skippat.
 
 
 
I fredags beslöt sig jag, David, David och Jacob att besöka Köln och få oss en dos av kultur. Sagt & gjort - efter jobbet åkte vi tid och det finns en tydlig symbolik mellan vädret och hela den här idén.
 
När vi åkte iväg pendlade det vilt mellan 7-14 grader, spöregn som växlades med dimma. Precis som om någon försökte berätta för oss att det här var en dålig idé...
 
Herr Elvström smakar av den lokala Kölschiska ölen men är fortfarande riktigt arg över att det regnade mellan Luxemburg-Köln. Vad han inte visste nu var att han sju timmar senare skulle ta ut 500 eur ur en bankomat och betala 320 eur för att få sitta ner på klubben via en Moët och ett helrör. Asch. Det var iof väldigt, väldigt skönt att sitta ner. Det kan vi inte sticka under stol med.
 
Efter middag och ett par drinkar tog vi oss till en pizzeria och drack ett par öl innan de tipsade oss om att gå in på ett brasse-hak men att vi kanske inte skulle komma in för att vi hade för "ordinarie clothes". Det var första förolämpningen (andra om räknar in regnet) men vi stannade bara en kortis. Därefter fick vi kontakt med tre lokala morshor som tipsade oss om "Beracuda Club", ett ställe med gigantiska ventilationsrör men utan toalett (konstig affärsidé va? vad sänder det för signaler?). Pah. Köln!
 
Beracuda Club. Vår kära kulturförening vaknar sakta till liv. Alla är lite gladare. ah!
 
 
 
...vaknar "sakta" till liv.
 
Därefter frågade vi tre killar vart vi borde gå varav de svarade att: "Ja, Flamingo Club är bra men dit är det max 3-5% chans att ni kommer in.."  Tredje förolämpningen. (hur fan räknar man på sånt? Har han alltså försökt gå in där 20 gånger och lyckats en av dom? Suck. Tyskar. Köln!) "jaha, okej, men vadå ni ska alltså inte gå dit - vart ska ni gå?" "vi ska gå till en gaybar här i närheten, där är det superlätt att ta hem tjejer ifrån!" Å-kej. Vi gick raka vägen in på Flamingo Club och jag måste ändå säga att jag & Elvström kommunicerade rätt bra med lokalbefolkningen. Så glad som jag är ovan blir man då - när man blir förstådd.
 
Bertilsson, ovan, jobbade mindre med det tyska språket och mer med det "mystiska" men ack så charmiga pojksmajlet. Det gick rakt in i tyska hjärtan. Såväl kvinnors som mäns.
 
Dagen efter var det turistdags. Kära läsare, beskåda Domen i Köln.
 
Öhm. Tysk Staty. Tyskar. Tyska träd. Kultur.
 
Tyskt vatten. Svensk hand. Tysk bro.
 
Svenskar vid vattnet - helt klart omslagsbildsmaterial på Facebook.
 
Bertilsson, Jacob, Elvström. Hus.
 
Vardagsreflektion ifrån Köln, mannen dricker det lilla glaset med öl, kvinnan det stora glaset. En ny trend?
 
Det var det! På vägen hem så log gud och Köln pustade ut. Det var fantastiskt väder och vindkraftverken vinkade adjö. Tschüs!!!
 
För att runda av helgen blev det en skvätt balkonghäng och djupa diskussioner kring sex, politik, ekonomi, religion och militär strategi - något av kulturföreningens favoritämnen. Nu var även Anella - Elvströms flickvän med i diskussionerna.
 
Slutet gott allting gott. Nästa helg åker vi till Mainz för att se säsongsavslutningen när Europasatsadnde Mainz möter Hamburg som slåss för överlevnad i Bundesliga. Ser fram emot det!
 

Veckorapport

God morgon!
 
Ännu en vecka har passerat och jag har bockat av kulturutflykt med kulturföreningen till La Rochette (liten by i Luxemburg) och tittat på slott, champions League-bevakning, styrelsemöte med efterföljande styrelsemiddag, adjö-fest för Vincent vars kontrakt går ut samt ett grill-& fotbollsevenemang som Tim styrt upp.
 
Angående grill-& fotbollsevenemanget som det gått ut informativa mejl om flera veckor i förväg så kan man ju ha räknat med att den som håller i eventet då också fixar i ordning allt. Men 30 minuter före avspark hade vi faktiskt varken fotboll eller grill :D Det ordnade sig till slut och vi blev iaf 8 bakfulla svenskar och två stackars Luxemburgare. Kvalitén på spelet var väl... sådär.
 
Vi i Svensk-Luxemburgska Kulturföreningen (som verkligen konsumerar otroligt mycket kultur) har iaf beslutat att åka på konssert i Dortmund på onsdag. Det råkar vara en Techno-fest just då så det blir till att ladda bilen med LSD & ecstasy och brumma iväg. Spännande spännande... Köln ligger ju där nånstans också och hade ju varit roligt att beta av.
 
Återkommer med rapport om det spektaklet!
 
Beskåda Svensk-Luxemburgska kulturföreningen. En något homogen grupp. Unga vita män utan moral & karaktär som gärna bär skjorta, skämtar över gränsen och reflekterar över livets eskapader över en öl eller två. Voilá!

Paris med panelen

Hej,
 
Det har ju som bekant varit påsk och det innebar för egen del att jag satte mig i min gråa bil, sög tag i ett gäng i vägtullar och vipps, så var jag på en flygplats i Paris där löken, Malin & Erika väntade. Planen var utstakad; en sväng i Paris, pit stop i Champagne, Luxemburg by night och utflykt till Trier (Tyskland). Så! Det var bara o checka av alltsammans! Eftersom jag egentligen är allergisk mot ställa-upp-sig-för-fotografier-foton så har jag bränt av ett par bilder lite i farten, det kanske någon noterar här o var. Bilderna blir mycket mer levande då tycker jag :)
 
Triumfbågen, check.
 
Erika, Löken & Malin. Lokani såg en fransman och är skitarg. Han råkar tyvärr hata Liverpool, koriander och Fransmän.
 
Eiffeltornet på håll i domedagssol, check. För långsynta.
 
Eiffeltornet på nära håll i bättre väder. För närsynta. Snällt med handikappanpassade bilder va?
 
Om nån kuf där ute förutom jag undrar hur det här förbannade tornet ser ut underifrån så har ni en bild på det här. Varsågod.
 
Om man ställer sig framför alla asiater med kamera som står o fotar, då får man bäst bild. Smart va?
 
Erika & jag på klassiskt träningsvärk-i-käke-manér. I bakgrunden ser ni kravallstaket, turisthorden samt en snutt kärnkraftsreaktor. Romantik i Paris? Pah.
 
Här ser ni Malin med 2 kilo hårvax & magknip. Ni noterar killen bakom som tittar? Han undrar också vad grejjen med allt hårvax är och sträcker sig efter en alvedon i fickan. Snällt.
 
Eiffeltornet by night med förstorning på kameran och 1 km avstånd. Därav pixlarna. Men fint med strålkastare i toppen.
 
Notre dame, check.
 
Hej, jag heter Johan Kindholm och är påväg att gå in i en stolpe, tacksåmycket.
 
Malin & Erika, tänker på macarons och flinar hungrigt.
 
Bro med lås.
 
Samma bro. Med MASSA lås. och det här är bara ena sidan. Lika många på andra också. Att gå loss med bultsax här skulle nog ändå gör det till ett månadsprojekt att ta bort alla.
 
Louvren, check.
 
Rullskridskopoliser. Bara att hälla ut en påse grus om man blir jagad av en sån dära så snubblar de omkull. Det har jag sett i Kalle Anka.
 
Hux flux råkar vi faktiskt vara i ett blommande Luxemburg, tjohoo!
 
Erika spanar efter ankor.
 
Utflykt till Trier och Moselfloden. Jag och Lokani kastade sten och försökte träffa bojjen där, men vi missade och missade och missade. Tur att vi inte bor i Palestina.
 
Det var det! Supertrevlig påsk!

Thanks, very fucking useful

 

Chamonix!

Hallå i stugan!

För ett litet tag sedan bestämde sig jag, David, Tim & Jacob (läs: Svensk-Luxemburgska Kulturföreningen) att dundra iväg till Chamonix och åka skidor. Vipps! Så var plötsligt Scania, East Capital, Ikano-banken och Statoil representerade i de franska alperna. Vi dundrade iväg efter lunch på torsdagen och det skulle ta 6 timmar och ~45 EUR i franska vägtullar innan vi var på plats!

Jag kör nog ett tecknad-serie-format i det här inlägget. Mycket bilder - lite text. Tillåt mig lasta upp ett bildspel med hyffsad kronologisk ordning:

Glaciären uppe 3200 m.ö.h i Chamonix
 
"Hej, Pontus heter jag och betalar 14 EUR extra för att åka upp till "the great view Point när det är dödsdimma, men det är ju kul att bränna på Fransk BNP." "...och inte nog med det, jag har köpt en 50 cl cola zero för 4.60 EUR och skyltar med det - oh yeah!"
 
Desto finare i andra delar. Ahhh, vackert!!
 
På restaurangen här sprang jag bland annat på släkten Larsen som jag slog mig ner vid och vilade benen. Mamma Larsen är vän till Kerstin som är min faster. Oddsen för att jag skulle sitta och prata om Kerstin & Reino uppe i Chamonix på grabbresa måste varit... synnerligen liten.
 
Vår vän Jacob fick enligt hans egen ägo höger skida helt fel inställd (sen kan vi diskutera huruvida det finns höger- eller vänsterskidor) och skidan flög av gång på gång, rätt snygga vurpor. Tim insåg att Jacob nog blev rätt varm av allt slängande hit och dit och tog sats och sprutade ner han ordentligt med snö när han låg där som mest varm(?) och hjälplös. Bilden ovan tog jag på nån annan hjälte som jag såg gjorde en succévurpa från liften och visade Jacob för att han inte skulle behöva känns sig så ensam och kass ;) Snällt va? *klappar mig själv på huvudet*
 
Hm. Nu missade jag att vända bilden men iaf, i skidhäftet stod det information om varje liftsystem med lite smått och gott. Vid ett av systemen stod det: "Handicapped toiletes: Yes. Men sen med tillägget: (Warning: Access Difficult) haha - det tyckte jag var roligt. Som en liten teaser till alla kissnödiga rullstolsnissar; "kom och kissa här vetja - om du lyckas ta dig upp!!! HAAAHAHAHAHAHAA" Nix - jag är inte mer mogen än såhär, tråkigt va?
 
En kväll med kanske för lite tidig utgång? Jacob (till vänster) står och strechar och David (till höger) dansar fågeldansen. Allt detta till de tunnhåriga ryssarna i bakgrundens stora glädje!
 
Jag & Tim. På bild syns inte mjölksyran. Vi tackar för det.
 
"Hej, jag heter Tim och jag är lika dum som Pontus som betalar extra för "the great view point"
 
Det här är alltså det berömda "sista åket" som man ska undvika...
 
Det här är Jacob i sin bästa lastbilschaufförspose. Vi träffade en Finsk kille, Juha, som hängde med oss hela lördagen, trevlig kille från Helsingfors. Under kvällen visade det sig att han även hade med sig en 18-årig lillasyster som Jacob... charmade under kvällen. Utanför en husentré. Med vittnen. 04:50.
 
Hur Jacobs och Juhas vänskapsrelation är idag förtäljer inte historien. Men de är iaf inte kompisar på Fejsbuck.
 
Sista vilade de andra killarna hemma men inte jag! Jag var ute i det fina vädret och rekade backarna i solen. Riktigt härligt!
 
Kontraster. I bakgrunden ser man Mont Blanc som tronar med sina 4810 m.ö.h och framför det ett gäng vidriga inavlade britter.
 
Det var det! Fantastiskt trevlig resa!
 
Nästa helg kilar jag hem till Sverige en sväng och därefter blir det en sväng till Paris. Ses & hörs!

vardagskänsla

Jag försöker fortfarande kämpa att komma in i "vardagslunket", bara för att känna hur det är att leva så vanligt som möjligt utomlands. Jag kanske börjar närma mig ett svar...
 
I fredags skulle jag och & Jacob ut och ta en öl. Det är en annan Luxemburgsvensk dårå som märkligt nog inte jobbar med finans utan nåt jox som har med Statoil att göra. Medvetet tog jag med mig tolv euro för att det liksom bara skulle bli en eller max två öl (eller medvetet och medvetet - det var alla pengar jag hade då jag vid tiden led lite utav en likviditetskris). Jacob var inte heller sugen på nåt speciellt så vi skulle till Café Konrad. Dock mötte vi nån snubbe på vägen som visade sig vara Micke ~45 från Stockholm som veckopendlade till Maastricht men nu var på weekendresa i Luxemburg. Han tittade iaf på oss med hundögon och så vänliga som vi var så släpade vi med honom. Plötsligt var iof klockan 03:29 och vi står nere i Klausen (Luxemburgs bargataområde) och det var den kvällen.
 
Som för att kompensera för det var jag & Emil ute på söndagen på en löprunda á 17 km. Jag hittar ju ingenstans utom i stan utan springer glatt med som ett fikus där Emil tycker att vi ska springa. Trots det kunde jag ju inte låta bli med att höja på ett ögonbryn när vi plötsligt var ute vid flygplatsen i Luxemburg (ca 8km dit) och inser att vi faktiskt ska hem också. Men men, det gick utmärkt! Kalorimässigt måste jag vara på 0 också, netto över helgens bravader. Check.
 
Sen får jag ju ständiga rapporter hemifrån om hur Khadaffi flickan hemma Erikafierar alla mina saker. Det påminner väldigt mycket om Ryssland/Krim/Ukraina-förhållandet. Ni kan ju själva gissa rollerna...
"Due... dina svarta möbler du har här Pontus.."
"ja?"
"jag har målat dom vita nu"
"Va!? Jaha?"
"Ja... och så har jag beställt ett passande sänglakan också!"
 
Intressant...
 
 
Jag har fortfarande svårt att bestämma mig om jag tycker det är kul att handla här eller inte. Ibland vill jag ge upp alla franska hieroglyfer och bara köpa juice och potatis, dvs sånt man kan gissa sig till vad det är ganska lätt. Andra gånger blir jag nyfiken och känner att: "det här, det här bara MÅSTE jag testa".
 
Kalorie per eur-måttet måste vara riktigt högt här :D
 
För att knyta an till ingressen tänkte jag liksom mest säga att jag börjar acceptera att vardagen är sådär lite härligt avslappnad här, man jobbar, tar ett par öl, tränar och handlar konstiga saker. Det känns faktiskt... riktigt bra.
 

Det rullar på

Mors!
 
Våren fullkomligt exploderar här i Luxemburg och det tenderar ju att höja humöret på stans invånare - och det är ju roligt. I torsdags var vi bjudna på AW utav Bonnier som också slitit dit lite folk från Netflix, Mcafee, Semantec - en härlig kombo. Jag satt och snackade mycket med en kille som hette Rocco, 50% italienare och 50% fransman. Det visade sig att vi hade ganska mycket gemensamt, han var inte bara tunnhårig utan han hade stenkoll på Martin Dahlin och Thomas Brolin - ja hela VM -94 satt vi och diskuterade. Kul kille!
 
Iaf så var det vinprovning på en argentinsk restaurang senare och det var väldigt trevligt. En av de amerikanska killarna från Netflix vars östrogenhalt var klart dominerande ursäktade sig och sa: "am sorrhy, am gettin sooooo cosy when am drunkh..." och la sina armar runt mig och Nils. Hm. Med ett snabbt steg till höger från min sida så stod han plötsligt och bara hängde på Nils. Plötsligt kysser han Nils på axeln till Nils förtret - det tyckte jag var väldigt roligt, väldigt synd att jag inte var snabbare med kameran...
 
Efter middag och dylikt stack jag, Nils och Frances (Bonnierböna) iväg och tog en drink på ett ställe som hon sa skulle vara "så himla bra". Jag kämpade i mig en klunk, sötsliskigt trams, helvete vad vidrig den var, uh! När hon tagit taxi hem bestämde sig jag och Nils för att ta oss en avrundningsöl på ett ställe som heter Urban, vid det laget stod det fullt av människor ute på gatan och tjoade och hade trevligt. Då gled vår kompis David med flickvän förbi, tog en öl och snackade lite. Vi pratade jobb, först om vår Volkswagen-Scania situation och sedan om UBS där David jobbar, de håller nämligen på att skära ner här i Luxemburg och David blir arbetslös om en vecka (inte för att det går någon nöd på det tjacket eftersom man har 80% av lönen i Luxemburg i ett år i händelse av uppsägning). Iaf så hamnade hans tjej lite utanför samtalet och då ville jag släppa in henne lite eftersom jag är så jävla hygglig men det gick ju sådär. Jag var helt bombis på att hon var au pair - hade liksom haft för mig att David sagt det...
 
"jaja, nog om Scania & UBS, du har det såklart mycket bättre än oss som sitter med ett stabilt jobb som au pair eller hur? Hur går det - flyter allt på?"
Av henne fick jag två höjda ögonbryn som svar och bara total tystnad och av Davids rynkade ögonbryn sa "wooow, red alert red alert - du är ute på hal is!!" så försökte jag snabbt komma tillbaka i matchen o ba:
"eller hur var det - jobbade inte du som au pair?"
"nä... jag är jurist här på bla bla EU-myndighet bla blah, vart fick du au pair ifrån?"
Jag brukar ju på något sätt alltid försöka blanda in humor för att släta över saker och ting men det gick liksom inte så bra...
"jaha jaha, ja nä - David brukar kalla dig 'au pairen' ha ha..."
David: "...Är det nån som vet vad det blir för väder nästa vecka?"
 
Hm. Nä. Fail.

En bild säger mer än 1000 ord? Här kommer 32000 ord

Hej!
 
Nu är jag fullt medveten om att min uppdatering här varit brutalt dålig senaste tiden. Rent av obefintlig de senaste två veckorna. Men det har varit många prylar som har hänt och jag har varit på resande fot en del. Bland annat har Paco vart på besök och vi har gjort Luxemburg, gjort en sväng till Metz i Frankrike och vidare in i Tyskland via München där vi såg Bayern München-Arsenal. Därefter skjutsade jag Paco till flygplatsen i München och hämtade Erika där istället och vi bilade upp till Saalbach i Österrike några dagar. I söndags kom jag hem men då har jag varit sysselsatt med sånt där måste-göra ni vet? Dammsuga, tvätta, röjja bort alla bakterier & sjukdomar Paco fört med sig osv osv... Så, nedan kommer ett litet bildspel i hyffsad kronologisk ordning som borde göra att vi är uppdaterade och kan lägga den här bloggtorkan bakom oss. Voilá:


Allas vår egna Thomas Asp i vått & torrt - högt & lågt.
Utflykt till Metz. Köra i bussfil, vansinniga språkproblem och titta på gigantisk katedral - check.
 
München 20 grader, tack så mycket.
 
Hej - jag heter Thomas, jag rakade mig senast våren 2008 men steker som aldrig förr.
 

JAG HETER THOMAS SA JAG!
 

Allianz Arena, München. Bayern München-Arsenal.
 

Ropen skalla, läder åt alla. Tyskland, Tyskland, Tyskland!
 

Jag hade en ensam dag i München och spenderade halva den dagen på ett gigantiskt 7-våningarshus med sportprylar. Hurra!
 
På vägen till München plockade jag och Paco upp en tysk kommunist (han åkte ofta till kuba men var arbetslös, enought said?) och hans vitryska fru och gav de lift 18 mil. Jag tänkte att den gärningen kunde ge oss och Arsenal karma nog att vinna över Bayern. När det sket sig gick jag in i en kyrka och frågade kort och gott: Varför? Det enda jag kom att tänka på var Nils kommentar: "tror du att du får bättre karma av att syssla med trafficking?" Suck.
 

Falsk marknadsföring, jag frågade efter lång pingvindvärg - och det var fan minsann inget som de hade...
 
Därefter fortsatte resan till Österrike och Saalbach! Fantastiskt vackert!
 
 

I brist på snygga bilar att posera vid fick det bli en alpko. Bättre än inget?
 
 
Följande sekvens tycker jag iaf är riktigt rolig! Klara färdiga gå!
heheheheheheheh....
 
Därefter fick det bli vila. Alltså, alla ni lägga-upp-bilder-på-vad-jag-äter-muppar: Kontra på denna, Spezialknödel mit sauerkraut, Weissbier und Bergsglimmt!
 
 
Ser ni de som pysslar med fallskärmarna i bakgrunden? Måste vara helt magiskt! Det ska jag pröva nästa gång!
 
...och avslutningsvis - nä, det var inte så fint väder hela tiden. Jag försökte ta en riktigt ful bild så att man kan få se kontrasten till hur dåligt det kan vara. Får man bara se bra bilder kan man ju lätt tro att allt är guld och gröna skogar. Icke! här är sydsidan i Saalbach, den mesta snön har smält och det regnar. Mums.

Med det vill jag säga god natt för idag och lovar bättre uppdatering framöver.
 
Ha det gott!

Mars!

God morgon! Det är fem grader ute, jag har precis lagat pannkaksfrukost och ska strax ut och springa en sväng!
 
Eftersom både Nils & Emil är Djurgårdsfantaster och det plötsligt väckts lite liv i deras chans att gå till kvalserien så såg vi matchen igår mot asplöven. Även om jag misstänker att både jag & Sofia var mer intresserad av vår hemmalagade pizza. I vilket fall som helst vann Djurgården och stämningen var god. Därefter bestämde vi att vi skulle springa imorn (idag) och sen gick vi hem hyffsat tidigt. Jag somnade runt 12-snåret efter att ha kollat ett par avsnitt House of Cards medan Nils spenderade sin kväll på de sju haven, kapade fartyg och betedde sig väl allmänt illa i Assassins Creed. Han kom väl i säng runt 2. Härligt.
 
Det finns lite shysta spår här i närheten med olika sträckor och Nils hävdar bestämt att han är någon form av ikon på 7km "Ugglan". Så det blir upp till bevis helt enkelt. Jag ska mäta hans ikon-status på antal autografförfrågningar.
 
Appro på ingenting var vi och handlade häromdan och Nils skulle ha nåt borttagningsmedel för att ta bort fettfläckar från ett par byxor och följande alternativ fanns. Det känns som oerhört tydliga målgrupper:
1. "Ungkarlen" - bra att ha mot spisfett, öl, sås (hm, brett användningsområde?) och ketchup
2. "Bilmecken alternativt den lesbiska väktaren" -  olja, öl, tjära och vax.
3. "PMS-tjejen" - Blod, glass och ägg.

Roligt!
 
I övrigt är det Arsenalmatch idag så jag ska släpa iväg mig till svenskpuben eftersom de överaskande nog är en av de få pubar som faktiskt visar sport.
 
Over n' out

Först ett lik i trädgården och sen...

...vilket sammanträffande: (Snott från Wort.lu som är Luxemburgs version av LT dårå)
 
Luxembourg Published on 27.02.14 14:32        
 
Hell's Angels leaders gather in Luxembourg
                         
               
 Photos: Reuters

Luxembourg Police are on the alert after reports motorcycling group the Hell's Angels are holding a gathering in Luxembourg.

According to the police website, Hell's Angels leaders from around 30 different European countries were expected to meet in the Grand Duchy at the end of February.

Officers will oversee the event, which runs from February 26 to March 2, and intervene if need be.

Anyone involved in an incident with Hell's Angels members is urged to call Luxembourg Police on 113.

 

Lik i trädgården, VW lägger bud på Scania och Hells Angels ledare intar Luxemburg. Ett sammanträffande!? pah, knappast!

Hm. Bad omen.


Åter till vardagen

Nu är vi åter på kvällskvisten en måndag. Vi har haft årets varmaste dag i Luxemburg även om det började med morgonfrost. Snödroppar växer överallt, gröna häckar gror och fåglarna kvittrar. Det är vår. Dagen till ära, som bjöd på sol, blå himmel och 12 plusgrader tänkte jag att jag skulle ge något tillbaka och vipps så välsignade jag Luxemburg med mina lysande vita ben under en liten löprunda efter jobbet. Mums.
 
Sen kom jag hem, duschade, och blev hux flux svinhungrig. Eftersom det här jävla landet inte säljer filmjölk utan bara såna här små yogurtförpackningar. Sånna som man kan köpa i 8-pack och som tar slut efter tre skedar. Ni vet? Värdelöst. Dessutom råkade jag nu senast köpa ett 8-pack som det visade sig sen vara några seriefigurer på och det tillkom även klistermärken. Inte helt säker på om jag var målgruppen, men vafan - det var sött & gott. Nu blev det en liten parantes, men jag svepte i mig en sån och började fundera på vad som var middagsplanen.
 
Iaf så bestämde jag mig att jag var sugen på nån form av firre men kylskåpet erbjöd bara nån typ av stek (ett för mig dessutom okänt köttstycke eftersom beskrivningen står på franska), mozzarella, mögliga tomater, färskpasta och creame fraiche. Dessuom skulle creame fraichen och steken gå ut idag så de skulle ju liksom behöva tillagas. Men det var jag ju liksom inte sugen på. Inte alls. Men så fick jag en idé!: Eftersom hungern knackar på dörren så går jag och kompleteringshandlar så att jag kan laga matlåda men så köper jag sushi på vägen hem! Supersmart! Jag får min firre samtidigt som jag tillagar det som går ut - allt i en smäll, BAAM!
 
Hungerbarometern slår nu i taket och även om jag fortfarande är blöt från duschen sliter jag på mig en skjorta, ett par jeans och min bästa duschfrilla och beger mig till "Cactus" som är den närmaste livsmedelsaffären här. Det är nästan att jag blänger på människorna på vägen som för att utvärdera vad de skulle smaka om man tog en tugga eller två i armen.
 
Det är red alert. Jag rusar in i affären och det första som hamnar i korgen är tre öl och tyskt grapefruktgodis - för det går ju så bra ihop va...Eftersom prisbilden här nere är så skev (0,65 EUR för en öl och 3,28 EUR för sex gula lökar) kommer jag på mig själv att både jubla och skälla för mig själv högt på svenska - och plötsligt märker jag hur folk tar omvägar för att inte gå förbi mig när jag bland annat utbrister: "MEN VAD I HELVETE - FYRA EURO FÖR EN AVOKADOJÄVEL, SKA MAN TVINGAS TILL SKÖRBJUGG I DET HÄR LANDET VA!?"
 
 
Haribo grapefruktgodis och en Battin, en spännande kombo...
 
Som sagt, jag var jätte, jätte hungrig och lite ur balans, men till slut kom jag därifrån med två tunga påsar och så skulle jag bara leta upp vart det där sushistället låg, köpa mat och sen hem och ÄTA!
 
Men nähä - det skulle ju ligga här någonstans? Hm. Går upp en gata. Plastkassehandtagen skär in i handflatorna. Inget sushihak. Jag gnisslar tänder och går runt med uppspärrade ögon och scannar kvarteret efter asiater. Nä. Inte ens en kamera i sikte (de brukar ju gå hand-i-hand menar jag, haha). Jag blir svettig för att påsarna är tunga. Jag går upp en gata. En till. En till vänster. Fan. Jag börjar gå vilse. Med ett gutturalt vrål börjar jag mullra vad som "känns" som hemåt. För plötsligt är den där steken inte så dum ändå. Nu är stek faktiskt det enda jag vill ha.
 
Till slut kom jag hem, slängde ihop lite käk och släppte ut ett enda "aaaahhhhhh". Mission accomplished.
 

Planteringsdags!

Här i Luxemburg är det knoppar på träden och meterologerna fastställde tidigare i veckan att våren är här. Kul! Dock så stressade det här igång mina gröna fingrar. Om det är vår nu så måste jag ju plantera! Pronto!
 
Sagt och gjort - jag, Emil & Sofia stack iväg till Luxemburgs motsvarighet till plantagen och bunkrade upp. Här ska odlas! Eftersom jag senare i april ska sättapotatis ska jag gifvetvis odla gräslök också! Utöver det blir det cayennepeppar, timjan, basilika och ruccolasallad. Så, med Veronica Maggio plånkandes i bakgrunden skred jag till verket!
Mums!
 
För er som inte vet kommer vi naturligtvis vara ett gäng Scanialag som deltar i Luxemburg team-Marathon nu i vår. Vårt lag som ställer upp härifrån blir hyffsat logiskt jag, Nisse, Sofia & Emil. Med bakgrund av det var jag, Emil och Sofia och sprang efter jobbet i fredags. Sofia sprang runt 7-8 km och jag & Emil dundrade igenom 14,3 km. De sista 4 kilometrarna höll vi 4 min 30 sek-tempo vilket får anses som hyffsat anständigt för två skrivbordstöntar med musarm, kroniskt högmod och tendenser till skörbjugg.
 
Andra sätt alla hålla sig i form är ju att sparka boll (så länge inte benen bryts vill säga - då blir man fet och jävlig) och det ska jag göra idag dårå. Lyckligtvis fick jag med mig mina succépjucks i packningen. Chocktaggad!
 
Ett gäng alkade britter, hur svårt ska det vara att snurra upp dom....
 
 

Finn ett fel

Tschääääna!
 
Igår kväll var jag hos Emil och Sofia med deras gemensamma klon Eliott och åt middag, hemmagjorda pastaknyten och massa olika skinkor och sånt. Smarrigt. Betydligt högre klass på middagen än den efterföljande Champions League-fotbollen. Uh.
 
Nog om det! Men appro på fotboll hade jag hört talas om att det var ett gäng som brukade samlas och spela fotboll och det tycker ju jag är roligt - klart jag skulle vara med! Så den här svensken skickade in min mejladdress till snubben som arrangerar det hela och det funkar tydligen så att det går ut ett mejl på måndagen och de 16 första som svarar får vara med och därefter presenteras det vilka som lirar. Idag kom utskicket om vilka som skulle spela. Vad jag inte fick veta när jag glatt lämnade ut min mejl är att det här "gänget" är (av namnen att döma) inavlade britter! Amen ärligt. Finn ett fel:

Alright lads, IN

1.       Paul

2.       Sam Steen

3.       Juggs

4.       Evan

5.       Jamie

6.       Niall

7.       Pontus

8.       Minhea

9.       Junior

10.   Harps

11.   Jez

12.   Tony 1 (Sayid from Lost)

13.   Tony 2 (One half of Mario Bros)

14.   Beeson

15.   Olivier

 

...På söndag vet vi hur det gick...


WURST, BIER UND FUSSBALL

Mors!
 
Igår efter jobbet kastade jag in tre andra Luxemburgsvenskar i min bil och åkte in i Tyskland raka vägen mot Leverkusen. Leverkusen ligger alltså granne med Köln som ligger i närheten av Düsseldorf - alltså västra Tyskland, hyffsat nära Luxemburg ~22 mil. Den här beskrivningen är rätt lik hur jag skulle beskriva för mina vänner hemma i Södertälje vart någonstans jag bodde när jag flyttat till Skövde:
"Ja, Skövde, det ligger alltså lite söder om Örebro"
"Jaha?"
"Ja, alltså i princip mellan Vänern och Vättern, i västra Götaland, du vet?"
"öh.."
"Men mellan Örebro och Jönköping och mellan Vänern och Vättern, lite längre västerut finns Trollhättan."
"Näe.. säger inte så mycket."
"Amen typ Göteborg då?"
"jaha, där borta, väster nånstans, dom jobbar svart, röstar rött, heter Glenn och går i Fiskekyrkan?"
"amen exakt!!"
 
Ja, nä - skitsamma, tillbaka till TYSKLAND! Eftersom jag bara åkt 80 mil bil de senaste dagarna så märkte jag knappt någon skillnad med 50 till. Men vi skulle iaf till Leverkusen för att kolla på Bayern Leverkusen mot Zlatans PSG! För det facila svarta börsen-priset á 95 EUR fick vi sitta på rad ett vid kortsidan.
 
Arjen Robben utanför BayArena
 
Wurst, Bier und Fussball! Nog fan blir ni sugna på korv när ni ser den här svala, svettiga godbiten?
 
Zlatan i egen hög person. (alltså killen i vitt på planen och inte han som arbetstränar som fotbollskona nere till höger i bild.

PSG var faktiskt lite överaskande överlägsna och vann på bortaplan med 4-0 och Zlatan stänkte dit två baljor, en med fel fot rakt upp i krysset och en från straffpunkten. Jag är inte helt säker att han presterat som han gjort utan vår support men men... Summa sumarum; lyckad AW!
 
 
 

Sonntag

Jag och Erika startade morgonen som dagen innan, vi bakade scones och slöade på ordentligt och gick ut runt 1-snåret. Vi skulle in i Belgien igen för att lämna Erika på flygplatsen i Bryssel men vi hade ju tiden på vår sida så vi tänkte besöka Waterloo och kolla lite stridsmonument och sånt ifrån Slaget vid Waterloo. Där fick - som ni alla naturligtvis vet - ingen mindre än Napoleon duktigt med stryk.
 
Men när jag och Erika gick ut så tyckte vi att det låg något i slänten och jag ba:
"Öh, vad är det där? en soppsäck?"
"Njae, nåt större, en docka?"
"Eller va? Är det en person? Fan, det är ju en snubbe som ligger där!"
 
Vi ser alltså en äldre man ~65 ligga invid ett stängsel vid en glänta, typ 7 meter ifrån min ytterdörr. I trädgården i princip. Vi går upp för trapporna för att se bättre och där står det 8 poliser, 6 med uniform och två stycken som såg ut att vara Luxemburgs svar på Beck. Kriminalare. Vi gick upp och snackade med dom och japp. Det var ett lik. Antagligen var han chockberusad och hade snubblat in i ett stängsel, somnat och förfrusit. Rätt ironiskt att man åker från Södertälje (med 3 skottlossningar 50 meter ifrån dörren på 8 månader) till lilla Luxemburg och efter två veckor ligger det en död kropp utanför dörren.
http://www.wort.lu/en/view/body-discovered-in-luxembourg-city-5301e266e4b0bd705e960999 
 
Men jag och Erika fick iaf hoppa in i en äkta Luxemburgsk polisbil *Check* och lämna lite uppgifter och sånt. Ptja, vet inte riktigt hur jag ska kommentera det mer än "shit happens". Men visst är det en lustig känsla att vakna upp med ett lik i trädgården. Jag vet iaf vart jag inte ska så potatis någonstans...

Sen åkte vi in i Belgien och mot Waterloo och kollade läget.
La Butte du Lion. Här blev alltså William den andre av Nederländerna nedskjuten från sin häst. Han dog inte eller så, men han blev nedskjuten och då byggde man det här monumentet åt honom. Det är ju skillnad på folk och folk om man säger så....
 
Lite shyst utsikt befälhavarna hade ifrån kullen iaf samt en karta över strategisk utplacering av trupperna. Drygt 250 000 arga män med vapen. Måste vart ett jävla drag här, 18e juni 1815....
 
 
Det var det. Check!
 
Sen tog vi vårt pick och pack och stack iväg till flygplatsen i Bryssel. En härlig helg! Kul att få se Erika vid liv också - och enligt rapporter lever fortfarande min rosmarin och murgröna hemma. Härligt.
 
 
 
 
 
 
 

Lördagen,

Vi gick upp runt 10-snåret och bakade scones och åt långfrulle. Det är en konst i sig - att äta riktigt långsamt. Att inte svälja förrän brödet är som mjöl i munnen. Att dricka kallt kaffe. mm mm mm.... Därefter tog vi en långpromenad runt omkring i staden på typ 3 timmar i det domedagsväder som bestämt sig att ligga ovanför Luxemburg.
 
 
Sen råkar Erika vara väldigt fascinerad av livsmedelbutiker utomlands. Hon ville gå in i alla hon såg och jag förstod aldrig riktigt varför:
"Ska du köpa nåt eller?"
"näe, men det är kul att kolla!"
"Vad är det du vill se då? Utöver toalettpapper som doftar viol vet jag inte hur många superspeciella saker du hittar.."
"Äh, du kanske hittar nåt!?"
 
... OCH OM JAG GJORDE. Tyskar. Oblyga och med humor, en härlig kombination. Titta vad jag hittade för chips:
Bara för män.
 
Sen gick vi ut på kvällen och drack ett par drinkar och gick vidare till en restaurang som faktiskt var omnämnd i Michelinguiden och så åt vi en trerätters. Dock var ju menyerna på franska, så jag fick (faktiskt för 17e dagen i rad) köra gissningsleken! Hurra!  Tyvärr råkade jag dra in glass till efterrätt och det var jag ju inte alls sugen på. Det är nästan att jag vill ha menyerna utformade a lá Gran Canaria med bilder.... nästan.... Även om man gissar rätt 4 gånger av 5 blir man ju väldigt förvånad 20% av ens restaurangbesök.
 
 
 

Tidigare inlägg