Våmb gör mig stor

Jag har börjat bli fruktansvärt hungrig. Det är det här fotbollslagets störda träningars fel. I storstäder är det mycket mera teknik än här ute. Nu kommer straffet: Jag växte sönder mina favorit-chinos idag. Hål. Musklerna återvänder, men på vilken bekostnad va? Hmpf. En stor del av laget kan inte förstå mina problem. Varför inte då? Jo, dom har baggerjeans dom stoppar ner i sina strumpor. Jag flinar tyst åt dom. Hihihihi - tills nu när mina chinos exploderat. Skit.

Efter att jag kommit hem ramlade Oskar in i min lägenhet och slog ihjäl mig på tekken, totalt fel i facit - hur fan gick det till? Jag fann inget svar - och vi fann det bäst att avsluta kvällen på kåren med en öl.

...och Sverige makulerade Österrike. Everything proceeds according to plan, mohihihihi....
Om man inte tappar håret och lever tills man blir 77 år kan ens hår växa sammanlagt 111 mil under de åren. Det motsvarar nästan sträckan mellan Malmö och Umeå.

Kommentarer
Postat av: Oskar

hehe ordentligt slog jag ner dig oxå ;) kändes väldigt givande :D öl kanske inte lösar alla problem men det gör inte mjölk heller.. därför blev det en öl till o sen trilla jag vidare till krikkelin av alla ställen, gud bevare mig :p menmen imorgon smäller det då ska vi minsan ta hem segern på music quiz!

2009-02-12 @ 02:54:41
Postat av: Jag

lika självklart som baggyjeans har en självklar plats på var mans ben på schlätta är namn onödiga på landet...bättre att säga typ grabben på gården i väster, det kör jag på i fortsättningen.

2009-02-12 @ 09:51:46
Postat av: Pontus

Oskar: Det kommer aldrig ske igen ;)

"Jag": Jahapp.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback