Pontmeisters

Det finns inget adjektiv som kan beskriva några av dagens mest efterblifvna minuter.

Arsenal regerar. Unitedsmuts, som de är kapar hit och dit. As usual. Arsenal drar ett dunderskott i krysset. As usual. Livet var som så sig bör. Kanske finns det en gud där ute tänkte jag funderande.

Andra halvlek. Den där tjocka tunnhåriga killen med hårfästet mitt på huvudet "ordnar en straff". På repriserna slänger han sig naturligtvis innan. Får Eduardo två matcher avstäning och inte Gruppboende Rooney, då, då DÖDAR jag någon. Vem som helst. Nån random. Jag gör det. Kall avrättning. Minus och minus blir plus har jag läst.

Arshavin skulle naturligtvis haft straff däremot. När det kommer upp youtubeklipp på det där ska jag fan länka och visa världen hur pskykiskt stört det är att Arsenal inte fick straff.

Tur, något som alltid smutsunited lyckas ha. Ett självmål, amen varsågod. Och på tilläggstid gör Arsenal 2-2. Bara det är orättvist, det var Arsenals match, allt utom seger var liksom fel i facit. Alla vi inne på Harrys med hjärnan i behåll jublar. Men vad gör den lönnfeta linjedomaren a lá scrambled eggs? Han vevar flaggan. Ett gäng gruppboenden utsöndrar ljud.

Min läpp darrar. Jag börjar gråta. Kan inte fan, har massa nollor med mig, jag är ju den coola faddern. Inte gråta. Inte, inte gråta.

Hade jag inte fått fängelse för att sticka en kniv i folk hade jag garanterat gjort det. Precis sådär som Akilles gör i Troy. Springa fram, hänsynslöst, *zack*, le och ta en tugga av ett äpple.

JÄVLA SKIT. Tur att jag har lite isländsk vodka jag fick från Ricky i somras. "HRISTIST!!!" står det på den. Den skall tömmas. Farväl grymma värld. Det finns ingen gud.

---

Kor kan äta vit flugsvamp utan att ta skada medan en människa kan dö om hon imundigar svampen.

---