Min hjärna är obalaserad
Det finns tillfällen som jag skulle vilja synka min hjärna till en hockepockes, dvs, radera cortex ur mitt huvud och bara använda den primitiva hjärnhalvan. Sånna tillfällen uppstår normalt med 3,5 promille i sig, men nån gång då och då skulle jag vilja stänga av den i nyktert tillstånd och bara tänka på 'nu'.
Då skulle man slippa att argumentera & reflektera hit och dit och tänka på följder & konsekvenser!
...he he he...aja, i det långa loppet så blir det nog bra som det är....
Arsenal vann ju igår dårå, det blidde lite glögg, sen kom Malle med en grogg, därefter kilade vi iväg till sjuksköterskorna också plötsligt sa ängeln på min högra axel:
"Skippa det Pontus, du har fått din dos av helgens bravader." Då min djävul på den vänstra axeln filosoferade och smed planer så kunde jag inte annat än "abandon mission", så jag tackade för mig och gick hem.
Klockan var då 22:50.
Sen satt jag här hemma, gjorde mig en kopp te, gick ut på balkongen och spanade neråt. Folk gick fram och tillbaka med systemkassar som klonkade, höga skratt hördes i fjärran och jag hörde bas från lägenheter i hela byggnaden. Det var lördag kväll men jag var trött.
Vid halv elva skrev Sara & Emma på msn att det var grejjer på gång hos dom. Jag anade en filmkväll och slet på mig ett par mjukisar och gled iväg. På vägen stod det studenter och hoppade här, några dansade på gatan där, fylleskratt ekade genom min 250 meters långa resa.
När jag kom in så ser jag två töser med svajjiga ben som studerar kylskåpet:
"Jaha Pontus, vad får det lov att vara?"
"Men neeeeeeej, haha, jag stack ju hit för att slippa..."
En duns hörs och plötsligt rusar blonda Erik in, flinar och utbrister: "Whiskey var det häääär!!!"
Det väckte min djävul på min vänstra axel som stoppade en lans i min ängel och sa med en biotrailerintroröst: "Whatever dude, let's do this"
Nåja. Nu är det dags för kunskap, åh ljuva makroekonomi omfamna mig!
Tryffel kallas ofta "kökets diamant" och har sedan urminnes tider ansetts som gastronomins främste smakgivare. Dock svävade man länge i ovisshet om dess ursprung. Romarna trodde till exempel att den uppkom när blixten slog ner i marken.